Paulinas Fotografier

Plötsligt händer det!

Ska försöka mig på att blogga. Eller jag ser det här mer som ett projekt. Har tappat all insperation med att fotografera. Sitter här med en grym utrustning, istortsett allt jag behöver för att ta mig ut och fota vad/vem/vilka jag vill och det ända som sätter stop för det är mitt självförtoende.
En mer självkritisk människa får man leta efter men det ända man kan göra är att kämpa.

Startade mitt företag aug 2011 och började jobba som skolfotograf på engång efter 1år fotostudier i Lund.
Det var riktigt kul och jag kände som det här, det är min grej!
Efter hårt slitande var säsongen över och jag hade tappat allt, straxt efter det gick jag i väggen.

Panikångest, min värtsa fiende. Den tog över mitt liv och jag blev allt mer deprimerad. Det ända jag gjorde var att göra ingenting. Rädslan var för stor för att handskas med så jag stannade inne, vågade inte jobba, inte träffa kompisar och slutade helt att fotografera.
Jag slutade leva.

Gruppterapin blev min räddning och jag börjar sakta ta mig upp igen.

Jag har här som mål att lägga upp minst 1 foto varje dag och som jag kan känna att det duger. 
På så sätt ska jag försöka få insperation att fota och sätta min osäkerhet och dåliga självförtroende på hyllan!